practise what you preach
Japp, så är det. Pröva är grejen. Jag har kategoriskt hävdat att jag inte tycker att det är roligt att springa, simma eller cykla lopp. Egentligen har jag inte en aning om det stämmer, för jag har aldrig försökt. Jag har tävlat på häst många gånger när jag var yngre, men det är det enda.
Jag brukar missionera om att det är bara att pröva och att det minsann blir ett resultat. Då är det dags, då.
Nu har jag anmält mig till mitt livs första cykellopp. När och var det går av stapeln är en hemlis än så länge. Det är tillräckligt nära i tid för att jag ska behöva anstränga mig lite extra och kunna göra det med någon slags anständighet.
Det kan ju lika gärna gå bra.
Tar lite draghjälp av Pippi (och Micke förstås som får sopa upp spillrorna efteråt).
Önska mig gärna lycka till. Det lär komma väl till pass 🙂
Det här var mitt 17:e inlägg i #blogg100 och antagligen det knäppaste hittills.
Jag hejar på dig, alltid. Med eller utan startnummer. Hejar på Micke också. Ska vi cykla Rallarvægen ihop?
Det där var banne mig det finaste jag hört sedan jag konfirmerades! Inte knäppt ett endaste dugg – heja dig! 🙂