Show MenuHide Menu

Archives

april 2014
M T O T F L S
« Mar   Maj »
 123456
78910111213
14151617181920
21222324252627
282930  

holy crap

16 april, 2014   

När jag vaknade i morse upptäckte jag att det fanns ett STAVFEL i min bloggtext från i går. Jag avskyr stavfel. Det här var ett löjligt skrivfel och en bokstav som saknades i all hast. Usch.
Jag tycker i tillägg särskilt illa om särskrivningar. En text förlorar i värde för mig när det finns språkliga defekter i den. Lite halv-slang och olika stil på språk och texter tycker jag om och hakar inte upp mig på ofullständiga meningar.
Det är ganska ofta som det kommer texter från barnens skola som ser tokiga ut, både i mejl och på papper. Senast hade sonen med sig ett informationsblad från fritids om en aktivitet senare i vår där det bl.a. står att ”Kommer man hela vägen till semifinal blir matcherna att bli något längre.” Det liksom förtar ett professionellt intryck som jag skulle önska att både skola och fritids skulle ge. Jag vet mycket väl att det är ett slarvfel, precis som mitt i min bloggtext, men nog sjutton skulle man kunna begära att det som skickas ut till ungefär 800 föräldrar kan läsas igenom av åtminstone två par ögon innan det printas och stoppas ner i ryggsäckarna hos barnen? Dessutom kan jag tycka att det inte skulle printas över huvud taget, utan mejlas eller läggas i ett forum på webben som föräldrar kommer åt.

I höstas kom en informationslapp om ”Nobel pris tagare” och en uppsatstävling i samband med nobelprisfestligheterna. Lite väl iögonfallande tyckte jag då som nu.

Själv är jag rätt lyckligt lottad som har kollegor på jobbet som är lika sjukt upptagna av att undvika stavfel och särskrivningar som jag. Den imaginära rödpennan svävar ständigt över våra huvuden i det höga taket vi har, både på kontoret och virtuellt. ”Högt i tak” är för övrigt tvåa på listan över arbetslivsfloskler. Vill du läsa hela listan så finns den här. Jag har dessutom en man här hemma som har en journalistbakgrund och gärna bistår i språkdjungeln.

Köksbordet är riggat här på Rufsiga Rundan för idag passar det bäst att tänka i fred. I eftermiddag ska jag och en bunt bloggare fira halvtid av #blogg100. Det ser jag fram emot. Det är inte riktigt nummer 50, utan exakt det 47:e som publiceras vid köksfönstret en rätt så tidig morgon med solen utanför.